Försöken för kommunernas inkluderande och interaktiva hållbarhetsarbete
Bekanta dig med nya försöken!
Esbo stad Framtidssmedja för hållbar utveckling (TUPA)
Projektet Framtidssmedja för hållbar utveckling (TUPA) stärker ett invånarorienterat och delaktigt programarbete i Esbo. Inom projektet utvecklas och testas en ny modell för invånardelaktighet, där en grupp invånare med olika bakgrund ges möjlighet att påverka genomförandet av stadens klimat- och hållbarhetsmål i framtidssmedjorna. I smedjorna utnyttjas kreativa metoder. Framtidssmedjorna för de komplexa helheterna som arbetet för en hållbar utveckling i Esbo innebär närmare invånarnas vardag och bidrar till invånarorienterad kommunikation om arbetet. Utbildningarna inom programmet stärker städernas kunnande inom metoder för kreativ delaktighet. Projektets mål är att i större omfattning inkludera invånarnas röst som en del av Esbos arbete för hållbar utveckling och bidra till att bättre se över målen ur invånarnas perspektiv. Detta främjar social hållbarhet som en del av den gröna övergången och stärker Esbos mål att vara en föregångare inom hållbar utveckling tillsammans med sina invånare.
Tavastehus stad. Stadsvardagsrum på Hämeensaari
Stadsvardagsrummet är en miljö, där kultur, fritid och service samt miljö förenas till en helhet som aktiverar invånarna och stöder välbefinnandet. Målet är att hitta en gemensam vision bland kommunala aktörer, föreningar och företag, vilket leder till samarbete och konkret evenemangsproduktion i det under lång tid underutnyttjande området på Hämeensaari samt öka förståelsen för specialgruppernas behov. Stadsvardagsrummet är också en plattform för pop up-evenemang. Coronarecessionen har fått människor att stanna i hemmen och isolera sig, stadsvardagsrummet skapar ramar för att öka aktivitet och delaktighet. Försöket främjar målen för Tavastehus program för koldioxidneutralitet genom att erbjuda information och uppmuntra till hållbara levnadsvanor samt en plattform för verksamhet.
Jyväskylä stad. REDI(4)2030 = Jyväskylä stads digitala portal för arbete för resursklokhet - stärkt kunskapsledning och kommunikation på den gemensamma färden mot en kolneutral stad 2030
Inom projektet byggs en digital samarbetsplattform, det vill säga en digital portal för det tväradministrativa resursklokhetsarbetet i Jyväskylä stad. Portalen bidrar till att utveckla och förbättra en mera systematisk hantering av information som utnyttjas för uppföljningen och ledningen av resursklokhetsarbetet, transparensen och tillgänglighet samt visualiseringen. Öppnare, tillgängligare och mera förädlad information tjänar planeringen av stadens resursklokhetsarbete och beslutsfattandet samt andra behov inom ledning genom information. Portalens mål är också att förbättra synligheten för resursklokhetsarbetet både internt och utanför organisationen. Dessutom utarbetas en scenariokalkyl för stadens koldioxidneutralitetsmål 2030, som tillsammans med programmet Ett resursklokt Jyväskylä 2040 utgör en av ramarna för innehållet i portalen.
Träskända stad. Ekosocialt hållbar modell för evenemangsproduktion
Stöd och utveckling av evenemangsproduktion från gräsrotsnivå är viktigt för kommunerna både med tanke på gemenskapen, imagen och för regionekonomin. Då evenemangen ökar är det samtidigt viktigt att svara mot de ekosociala utmaningarna utan att samtidigt skada flödet av idéer, glädjen att arbeta och smidig evenemangsproduktion. Träskända svarar mot detta genom att skapa ekosocial medvetenhet, där man fritt kan öka psykiskt, socialt och kulturellt kapital, men det finns gränser för materiell konsumtion. Inom projektet samlar man ihop aktörer och skapar med hjälp av försöksevenemang ett system som stödjer tänkande för både ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar evenemangsproduktion i Träskända. Modellen fungerar sida vid sida med verksamhetsmodellen för resursklokhet som införts i Träskända och verktyget miljövakten som är kopplat till den.
Kouvola stad. Verksamhetsmodellen för hållbar utveckling till en del av invånarnas vardag med hjälp av regionala kommittéer
De regionala kommittéerna i Kouvola fungerar som en länk mellan invånare, företag, organisationer, läroanstalter, stadens myndigheter och andra delaktiga parter. Kommittéerna kan introducera hållbarhetsaspekten på ett praktiskt sätt i människornas vardag. Inom projektet kommer man med idéer och testar olika sätt att främja hållbara verksamhetsformer för att öka närnaturens mångfald. Bostadsområdena med närmiljöer erbjuder möjlighet att öka naturens mångfald, eftersom de inte är förknippade med samma avkastningsmål som produktionsmark. Förebyggande av naturbortfall i det egna närområdet är meningsfull verksamhet som kan genomföras tillsammans med invånarna eller endast på den egna gården. Det kan organiseras lokalt som gemensam verksamhet. Som stöd behövs information om utarmning av naturen, dess konsekvenser och hinder. I och med projektet skapas en verksamhetsmodell för hållbar utveckling för den regionala verksamheten i Kouvola.
Kuhmo stad. Innehållsrikt liv Kuhmo - Hållbar utveckling för livet i vardagens gärningar
Målet med försöket är att utveckla interaktivt och inkluderande arbete som stärker hållbarheten. Genomförandet av en gemensam stadsstrategi kräver invånarorienterad verksamhet och aktivering så att alla aktörer engageras i främjandet av hållbar utveckling och målen uppnås. Med hjälp av projekten genereras ny kunskap och verksamhetsmodeller speciellt för behoven i kommuner med mindre än 10 000 invånare. Inom projektet utvecklas en avtalsmodell för hållbar utveckling med lokala aktörer och arbetet för hållbar utveckling länkas samman till en del av den lagstadgade välfärds- och säkerhetsplaneringen. Dessutom testas dramabaserade metoder för delaktighetsarbete inom hållbar utvecklingen, utbildas aktörer för organisationen och gör kulturen starkt delaktig i kommunikationen om erfarenhet av delaktighet och om hållbar utveckling.
Lahtis stad. Hållbar delaktighet i Lahtis
Lahtis är Europas miljöhuvudstad 2021 och ett av temaårets fyra huvudteman är delaktighet. I Lahtis görs det redan mångsidigt delaktighetsarbete, men för den övergripande ledningen av delaktighet behövs verktyg. Inom projektet fortsätter man med och stärker det delaktighetsarbete som påbörjats under temaåret samt skapar och gör pilotförsök med en verksamhetsmodell för interaktivt hållbarhetsarbete. Inom projektet testas Dialogpaus i form av en barndialog som är anpassad för barn och unga ur ett cirkulärekonomiskt perspektiv och byggs en egen verksamhetsform för regionala partnerskapsbord, där interaktivt hållbarhetsarbete står i centrum. Under projektet samlas sätten och föremålen för delaktighet i Lahtis ihop till en färdplan för delaktighet och det utarbetas en arbetsbok som beskriver delaktighetsmodellen. Andra kommuner kan utnyttja färdplanen för delaktighet och arbetsboken antingen helt eller delvis. Modellen är skalbar både för mindre och större kommuner.
Villmanstrand stad. Hemskt fint! - Synliggöra hållbara gärningar med hjälp av miljökonst
Inom stadsplaneringen i Villmanstrands projekt ”Hemskt fint! - Visualisera hållbara gärningar med hjälp av miljökonst” lyfter man fram stadens mångsidiga arbete för hållbar utveckling i samarbete med olika aktörer med hjälp av miljö- och stadskonst som genomförs i stadsmiljön. Inom projektet erbjuds invånarna möjlighet att delta när konstverken skapas, ta fram idéer samt kommentera och fundera på sin egen relation till miljön. Samtidigt utmanas invånarna att föra fram nya utvecklingsobjekt, där staden genom att delta kan förbättra verksamheten för miljön. Målet är också att skapa nya former av verksamhetsmodeller mellan Villmanstrands stad och dess sektorer samt mellan den tredje sektorn som verkar i staden och den grundläggande undervisningen samt aktörer som tillhandahåller yrkesundervisning i konst.
Nurmes stad. Stadsplaneringen och kulturväsendet (gemensamt) bygger en modell för smart och socialt hållbar invånardelaktighet
Inom projektet skapas en modell för socialt hållbar och smart stadsplanering, där utgångspunkten är att utnyttja biblioteken som platser för interaktion och på så sätt länka samman kulturväsendet och stadsplaneringen på ett nytt sätt. Det fästs särskild vikt vid hybridmetoder för delaktighet och sektoröverskridande utnyttjande av invånarinformation. Utmaningen för de kommuner som deltar i projekten är antingen det att arbetet med att utveckla praxis för planeringen pågår hos den som deltar (Nurmes och Sjundeå) eller att medverkandet inte på ett tillräckligt mångsidigt sätt når ut till kommuninvånarna (Esbo). Modellen erbjuder deltagarna god insyn i den aktuella debatten inom stadsplanering och utökar deras möjligheter att påverka sitt eget framtida bostadsområde. Projektet utökar paletten för delaktighet enligt markanvändnings- och bygglagen och öppnar upp diskussionen om vilka hållbarhetsfrågor är de viktigaste på lokal nivå och hur dessa kan lösas med hjälp av stadsplanering.
Tammerfors stad. Keli - Utveckling av hållbarare färdsätt med hjälp av kalkylatorn för koldioxidavtryck
Att minska utsläppen från olika färdsätt är en betydande utmaning för att uppnå klimatmålen. Kalkylatorn för koldioxidavtryck hjälper till att styra förändringen av beteendet. Tammerfors stad har utvecklat och publicerat en kostnadsfri kalkylator för koldioxidavtryck för olika färdsätt i sin stadsapplikation. I projektet Keli (Utveckling av hållbarare färdsätt med hjälp av kalkylatorn för koldioxidavtryck) undersöker vi med hjälp av kalkylatorn för koldioxidavtryck effekten av ett notifieringsmeddelande om hälsoeffekter vid styrningen av rörelsebeteendet. Projektet genererar forskningsdata om hur invånarna kan uppmuntras att använda hållbara färdsätt. Inom projektet aktiverar vi invånarna att använda hållbarare färdsätt och delta i genomförandet av stadens klimatmål, vi genomför stadens strategi och utvecklar det tekniska genomförandet av kalkylatorn med en öppen källkod.
Vasa stad. Invånarenergisk Vasa.
och spetsen för Vasa stads strategi är ”Nordens energihuvudstad – flöde för ett gott liv”. I projekten utformas en samsyn på hur invånarna är länkade till stadens viktigaste strategiska tema genom konkreta åtgärder för hållbar utveckling. Projektet Invånarenergisk Vasa operationaliserar och stärker energihuvudstadens mångstämmiga tolkning av invånarna. Inom projektet genomförs bland annat vasabornas önskemål som framkommit i förslag från invånare vid Vasas försök med deltagande budgetering och vid olika invånarverkstäder samt åtgärder för ett hållbarare stadsliv. Dessutom utnyttjas inom projektet den bästa praxisen också från invånaråtgärder som genomförts i EU:s Green Capital städer. Projektet genomförs tväradministrativt genom att lära sig av andra och utveckla tillsammans med invånare och organisationer. Socialt hållbar utveckling stöds genom att ta hänsyn till att utsatta befolkningsgrupper medverkar och till exempel till tillgänglighet när det gäller språk (flerspråkighet).
Vanda stad. Kunskap och delaktighet – barn och unga medverkar till en hållbarare matkultur
Delaktigheten i måltiderna och miljöansvarigheten har under en lång tid utvecklats i daghemmen, skolorna och läroanstalterna i Vanda. Ändå är den procentuella andelen barn och unga som deltar i måltiderna låg och miljöansvarigheten för måltiderna ska ökas. Syftet med projektet är att öka deltagandet i skolmåltiderna, minska måltidstjänsternas koldioxidavtryck och undervisa barn och unga om principer för en hållbar livsstil. För det här ändamålet skapas en ny verksamhetsmodell för att stärka strategisk utveckling av måltiderna och delaktigheten samt utarbeta nytt material för fostran utgående från befintlig praxis. Dessutom utvecklas recept på välsmakande maträtter ur barnens och de ungas perspektiv. Projektet är en fortsättning på den gemensamma utvecklingen av miljöansvaret för och delaktigheten i måltiderna som har inletts på de ungas initiativ. De koncept och material som skapas delas så att de blir tillgängliga för andra kommuner.