Lösningar för främjande av en trivsam och hälsosam grön miljö togs fram i sju försök

Under sommaren 2020 inleddes i programmet för hållbara städer sju försöks- och utvecklingsprojekt som främjar en trivsam och hälsosam grön miljö. I försöken söker stadsutvecklare lösningar till hur hälsoeffekter från grön miljö kan utnyttjas och stärkas.

Fem kommuner och 13 andra organisationer bland annat utvecklade gröna miljöer i social- och hälsovårdstjänster kollektivt och tog fram en modell för samordning av olika perspektiv i planeringen av grönområden. Dessutom testades en växtvägg i trä för utomhusbruk som lämpar sig för stadsodling och utveckling av välbefinnande i arbetet genom att utnyttja gröna miljöer.

”En närbelägen grönska som är trivsam och hälsosam är en väsentlig del av en hållbar stad. Gröna miljöer har en positiv inverkan på det fysiska och psykiska välbefinnandet men även på till exempel gemenskap. Grönområden stödjer anpassningen till klimatförändringar, hanteringen av dagvatten och den biologiska mångfalden. I försöken har det tagits fram nya lösningar för att stärka och samordna dessa fördelar”, säger programchef Virve Hokkanen.

Alla gynnas av den närbelägna grönskans effekter på välbefinnandet och därför är det viktigt med lika tillgång till den. I Lappo utvecklades friluftsområden i Liuhtari grundtrygghetsområde genom kreativa workshoppar och gemensam verksamhet. Samtidigt främjades interaktionen och gemenskapen mellan specialgrupper och övriga invånare och aktörer i staden. Sinnesstigen för vilken idéer kläckts i samarbete med invånarna i Jämsä, och som byggs nästa sommar, är tillgänglig och beaktar såväl syn-, smak-, lukt-, hörsel- som känselsinnet. Naturbaserade sinnesupplevelser berikas med konst och teknik.

Vid Uleåborgs universitet testades en modell för utveckling av arbetsgemenskapen där naturmiljön ökar välbefinnandet i arbetslivet. I Ijo kopplas konst och natur ihop då en gemensam konstträdgård skapas i parken Lähde i Suvantola. I Kera i Esbo integrerades närbelägen grönska i den byggda miljön då det i ett projekt som genomfördes av InnoGreen i samarbete med Esbo stad gjordes ett försök med en växtvägg av trä för utomhusbruk i stadsodling.

Av finländarna bor redan 72 procent i stadsområden. I städer som blir allt tätare förväntas det att grönområden svarar på många olika behov som kan vara svåra att samordna. Grönområden ska bland annat främja anpassningen till klimatförändringar, stödja hanteringen av dagvatten, stärka den biologiska mångfalden, fungera som friluftsområden och tillhandahålla landskapsmässiga värden.

Mångfalden bland mål och förväntningar måste identifieras redan under planeringen. I Esbo har en ram för granskning tagits fram, och med hjälp av ramen kan grönområden planeras så att de medför välbefinnande och upplevelser för invånarna med beaktande av den biologiska mångfalden. Pointscene Oy testade identifiering av ytor som är väsentliga för hantering av dagvatten med metoder som baserar sig på artificiell intelligens i flygbilds- och fjärranalysmaterial. Även om identifieringen inte fungerade på önskat sätt i det material som användes, uppstod under försöket dock lärdomar för framtida utveckling.

Naturens betydelse och sätt att använda närmiljön varierar i olika livssituationer och åldersgrupper. I planeringen är det därför viktigt att ta hänsyn till olika behov och möjligheten för invånare att delta i planeringen. Det behövs många olika typer av gröna miljöer för att miljöernas effekter på hälsa och välbefinnande verkligen ska vara tillgängliga för alla

Kolla upp alla beskrivningar av gröna försöken.