En grön stadsmiljö bidrar till välbefinnande och kolbindning i Tammerforsregionen
Tammerforsregionen siktar på att bli koldioxidneutral före 2030. Klimatutsläppen ska minskas med 80 procent, och återstående 20 procent ska bindas i kolsänkor eller kompenseras på annat sätt. Utsläppen ska minskas med stöd av en områdesstrategi, ett avtal för markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) och en klimatstrategi. Kommunerna i stadsregionen ansöker dessutom om att bli medlemmar i nätverket för kolneutrala kommuner (HINKU).
Med hjälp av sparring inom programmet för hållbara städer, som samordnas av miljöministeriet, har man i Tammerforsregionen skapat ett projekt för kolsänkor och gröna närmiljöer i växande stadsregioner. I projektet kartläggs i vilken grad en grön stadsmiljö och områden i naturtillstånd kan fungera som kolsänkor som binder utsläpp. Samtidigt ökar man kommuninvånarnas kunskaper om den inverkan gröna närmiljöer har på välbefinnandet. Projektet har också som mål att bevara och öka andelen gröna närmiljöer i de växande stadsregionerna.
Kommunerna i regionen har fastställt klimatmål för de olika kommunala sektorerna så att projektet ska påskyndas. I stadsregionen har man också kartlagt grönstrukturen med tanke på ekologi, rekreation, planläggning och klimatet. Härnäst kommer man i Tammerfors att börja kartlägga olika samhällsstrukturers inverkan på klimatet. Avsikten är att i framtiden utvidga kartläggningen till hela regionen. Den regionala bedömningen av kolsänkorna slutförs 2019. Men inte nog med det – det ska inledas en kampanj som riktar sig till husbolag, invånare i egnahemshus, företag och kommuner och som berättar om nyttan med gröna närmiljöer. Kampanjen genomförs tillsammans med Ekokumppanit Oy. Kampanjen innefattar olika slags evenemang, anvisningar och idémöten kring ett kartbaserat spel.
Projektet för kolsänkor och gröna närmiljöer i växande stadsregioner är ett ambitiöst projekt som genomförs i samarbete mellan de åtta kommunerna i Tammerfors stadsregion. Att det är fråga om en stor grupp aktörer bidrar till vissa utmaningar när det gäller att samordna arbetet, och projektfinansiering har samlats in från många olika källor. Att räkna kolsänkor är också väldigt komplicerat, och det finns inget färdigt verktyg för det när det gäller gröna närmiljöer. Därför har man i Tammerfors varit tvungen att utveckla egna metoder.
”Jag hoppas att våra erfarenheter också ska gagna andra stadsregioner, eftersom arbetet med att räkna kolsänkor säkert kommer att öka i hela landet. För att vi ska kunna ta fram en större verktygsback behövs det också draghjälp från statens sida”, berättar Ritva Asula-Myllynen, som är utvecklingschef för Tammerforsregionen.
Mer information: Ritva Asula-Myllynen, [email protected]